AKTUELLA BÖCKER
                                                              Björn Sundell 
                                             är ekonomijournalist och ekon. mag.
                Ekonomiska experiment 
                utvecklar samhället
                Frihandeln leder till en bättre          ”Testa, testa” är mottot i coronapandemins tider när 
                värld, i medeltal. Medeltalet            hälsovården världen över kartlägger smittspridning-
                döljer dock både vinnare och             en. Testa, testa kan sägas vara mottot också för Abhi-
                förlorare på individnivå. Om             jit V. Banerjee och Esther Duflo, men då närmast på 
                beslutsfattare och ekonomer              ekonomins område. Mottagarna av ekonomipriset till 
                                                         Alfred Nobels minne 2019 har nämligen specialiserat 
                vill vända den protektionistis-          sig på experiment av olika slag för att kunna förutse 
                ka trenden måste de satsa mer            vilken ekonomisk politik som blir mest framgångsrik 
                på kompensation åt frihan-               i olika sammanhang. 
                delns förlorare, anser Abhijit             MIT-ekonomernas bok Good Economics for Hard 
                V. Banerjee och Esther Duflo,             Times har en undertitel som antyder angreppssättet: 
                mottagare av ekonomipriset               Better Answers to Our Biggest Problems – bättre lös-
                                                         ningar på våra största problem. Författarna bryter ner 
                till Alfred Nobels minne 2019.           samhällsekonomin i ett antal klart avgränsade utma-
                                                         ningar för att göra dem mer hanterliga och försöker 
                                                         ge lösningsförslag med hjälp av egna experiment och 
                                                         genom studier av andras empiriska försök. Alldeles 
                                                         särskilt har de under årens lopp utvecklat metoder 
                                                         för att hantera problem i utvecklingsländer, där de 
                                                         sökt best practices för att minska fattigdomen, förbätt-
                                                         ra medborgarnas hälsotillstånd eller påverka arbets-
                                                         kraftsrörligheten. 
                                                           Ovannämnda bok har dock ett bredare internatio-
                                                         nellt perspektiv. Därför analyseras till och med Fin-
                                                         lands experiment med basinkomst som Sipilä-reger-
                                                         ingen tog initiativ till. Försöket betraktas inte som sär-
                                                         skilt lyckat, men huvudsaken är inte att experiment 
                                                                          Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2/2020   55  
                blir framgångsrika. Viktigare är att regeringar, re-
                gioner och kommuner vågar testa olika metoder, 
                för det ger nya erfarenheter och banar i slutän-
                dan väg för framgångsrika nationer.
                   Det råder ingen brist på ekonomisk littera-
                tur som fördjupar sig i nationella framgångsre-
                cept. Många författare har på senare år gran-
                skat världens länder och sökt svaret på frågan: 
                Varför klarar sig vissa länder bättre än andra? 
                Daron Acemoglu och James Robinson fokuse-
                rade i sin uppmärksammade bok Why Nations 
                Fail på institutionernas betydelse. Med exempel 
                från länder som genomgått radikala förändring-
                ar visar de att välmående nationer har institutio-
                ner som inte bara tjänar en elit. Över allt finns 
                frestelsen att gynna släkt eller utvalda målgrup-
                per. I framgångsrika länder motstår makthavar-
                na den frestelsen och skapar inkluderande insti-
                tutioner som tryggar rättssäkerheten och ägan-
                derätten för alla och ger likvärdiga möjligheter 
                för alla marknadsaktörer och medborgare.
                   Mark Zachary Taylor utgår från det innova-
                tiva beslutsfattandet i The Politics of Innova-
                tion. Hans tes är att framgångsrika nationer le-
                ver i ”a state of creative insecurity”, en atmos-       l
                                                                        l
                                                                        e
                fär av kreativ osäkerhet som varierar med hot           d
                                                                        n
                                                                        u
                                                                        S
                och utmaningar i omgivningen. Dessa externa              
                                                                        n
                                                                        r
                                                                        ö
                utmaningar måste vara större än nationens in-           j
                                                                        B
                                                                         
                                                                        :
                                                                        o
                terna konflikter för att bidra till en känsla av ett     t
                gemensamt mål för samhället. Finland nämns              Fo
                många gånger i Taylors bok som ett intressant         Nyttan av frihandeln går lätt att räkna ut på global 
                case: Det yttre hotet (den stora grannen i öst)       eller nationell nivå, men på individnivå finns vinnare 
                och den yttre utmaningen (risken att bli förbi-       och förlorare. Bild från elektronikfabrik i Shenzen, 
                gången när de stora besluten fattas i EU) mo-         Kina. 
                biliserar offentliga institutioner och privata ak-
                törer till ett kreativt samspel som gynnar till-
                växt och framgång.                                    och över tid. Det går nog att räkna upp faktorer 
                                                                      som sannolikt leder till fördärvet, såsom korrup-
                Inga patentlösningar                                  tion, misshushållning med resurser eller en slös-
                Nationella framgångsrecept kan vara intressan-        aktig finanspolitik, men entydiga recept för en 
                ta att studera, men Banerjee och Duflo ställer sig     långsiktig framgång finns inte. 
                rätt kritiska till dem. Det finns till exempel inga       Viktigare är, enligt författarna, att visa hur 
                entydiga recept för ekonomisk tillväxt på lång        konkreta praktiska problem kan lösas effektivt i 
                sikt, något som också en arbetsgrupp vid Världs-      samhället: Hur begränsa malarian, hur garante-
                                         1)
                banken har konstaterat  . Det går inte att vas-       ra en god undervisning i skolorna, hur säkra att 
                ka fram en faktor eller en viss ekonomisk politik     tillräckligt många människor vaccineras för att 
                som skulle garantera framgång i vitt skilda län-      undvika farsoter, hur fixa små problem som gör 
                der. Förutsättningarna, traditionerna och struk-      att rättssystemet eller kommunikationerna fung-
                turerna varierar alltför mycket från land till land   erar dåligt. De många små, konkreta besluten 
                56   Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2/2020
                     som tas i rätt tid skapar framgångsrika nationer,         positiv effekt på deltagarnas psykiska hälsa. För-
                     liksom förmågan att undvika små misstag som               fattarna för en diskussion om olika försök med 
                     på sikt leder till stora problem.                         medborgarlön men verkar inte vara övertyga-
                                                                               de om att systemet fungerar i en tid av teknolo-
                                                                               gisk förändring när många jobb försvinner och 
                    ”Det går inte att vaska fram en faktor                     nya uppkommer. Större hopp ställer de till sys-
               eller en viss ekonomisk politik som skulle                      tem som ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden, 
                                                                               exempelvis Danmarks ”flexicurity” som under-
                 garantera framgång i vitt skilda länder.                      lättar uppsägningar och sänker tröskeln för an-
                   Viktigare är, enligt författarna, att visa                  ställningar. En eloge ges också till de europeiska 
                                                                               länder som experimenterar med aktiva arbets-
                      hur konkreta praktiska problem kan                       marknadsåtgärder för att höja kompetensen hos 
                                                                               arbetskraften, vilket gör att den bättre klarar av 
                                    lösas effektivt i samhället.”               förändringstrycket.
                                                                                  Tidvis ger Good Economics for Hard Times ett 
                                                                               splittrat intryck, kanske för att författarna vill 
                        Good Economics for Hard Times utkom hös-               förklara så många olika ekonomiska fenomen. 
                     ten 2019, alltså före coronapandemin. Det inne-           De berör teman som det upptrappade handels-
                     bär att den akuta utmaning som världen står in-           kriget mellan Kina och USA, klimatproblemati-
                     för i dag inte finns med. Men boken känns ändå             ken, genmodifierade grödor, den låga produkti-
                     inte inaktuell. Tänk på frågan om beslut som tas          vitetstillväxten och många andra ämnen som gör 
                     i rätt tid eller de små misstagen som leder till sto-     innehållet aningen spretigt. Men också i de mer 
                     ra problem på sikt: Skillnaden mellan Tysklands           splittrade avsnitten finns guldkorn, såsom kli-
                     snabba och Storbritanniens tröga sätt att reagera         matparadoxen: När den förnybara energin vin-
                     på det nya coronaviruset fick betydande följder            ner terräng och användningen av fossila bräns-
                     på sikt, till Tysklands fördel. Under våren 2020          len minskar, så pressas priset ned på kol och ol-
                     dog 103 covid-19-patienter per en miljon invåna-          ja, vilket ökar deras konkurrenskraft. Ju snab-
                     re i Tyskland mot 579 i Storbritannien.                   bare världen försöker överge de fossila bränsle-
                                                                               na, desto snabbare ökar deras konkurrenskraft.
                     De små besluten viktiga                                      Särskilt intressanta är avsnitten där Baner-
                     Banerjee och Duflo anser att de många små be-              jee och Duflo med talrika exempel berör feno-
                     sluten betyder mer för framgång än de stora vi-           men som på ett oväntat sätt får stor betydel-
                     sionerna och teorierna. Samhällen finslipas he-            se för den ekonomiska utvecklingen, ofta utslag 
                     la tiden. Författarna hyser ett särskilt intresse         av människans irrationella beteende. Besvärliga 
                     för små incitament som får människor att age-             regler bidrar till en byråkrati som dämpar den 
                     ra i önskad riktning, och det är här som experi-          ekonomiska tillväxten. Fördomar och rasism får 
                     ment och test kommer med i bilden. Författarna            konsumenter och andra ekonomiska aktörer att 
                     behandlar bland annat frågan om bristande geo-            handla irrationellt. Falska nyheter och missvis-
                     grafisk rörlighet på arbetsmarknaden och visar             ande statistik leder till missuppfattningar, som 
                     hur det på många håll i världen är svårt att locka        att arbetskraftsinvandring leder till att invandra-
                     människor att flytta långa sträckor efter jobben.          re ”stjäl jobben” av lokalbefolkningen. Den upp-
                     Lösningen ligger ofta i att minska de osäkerhets-         fattningen har författarna stött på runt om i den 
                     faktorer på individnivå som präglar flytten från           industrialiserade världen trots att den inte stöds 
                     en ort till en annan.                                     av fakta.
                        Finlands experiment med basinkomst kom-
                     menteras utgående från de förhandsuppgifter               Marknaden inte alltid effektiv
                     som fanns tillgängliga hösten 2019: Det fick ing-          Författarna har ett moraliskt etos som de inte 
                     en större effekt på sysselsättningen, men den             sticker under stol med. Marknaden fungerar in-
                     trygga (om ock blygsamma) inkomsten hade en               te alltid effektivt, utan den behöver hjälp av en 
                                                                                                Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2/2020   57  
                stark offentlig sektor med kloka beslutsfattare.     nerjee och Duflo poängterar vikten av kompen-
                Även om Banerjee och Duflo inte tror på enkla         sation i form av omskolning, ersättningar eller 
                framgångsrecept syns deras preferenser för vis-      hjälp med att hitta nya jobb. Också på det här 
                sa nationella lösningar tydligt. Danmark lyfts i     området finns erfarenheter av experiment runt 
                flera sammanhang fram som en modell för hur           om i världen.
                marknadskrafterna och den offentliga sektorn            De erfarenheterna kan vara till nytta också 
                kan samarbeta effektivt. Kombinationen av hö-        när världens länder söker olika utvägar ur coro-
                ga skatter, en näringslivsvänlig politik och en      nakrisen. Den har drabbat länder, branscher, fö-
                flexibel arbetsmarknad banar väg för ett sam-         retag och individer olika. Banerjees och Duflos 
                hälle som är både ekonomiskt framgångsrikt och       resonemang kring ekonomins vinnare och förlo-
                humant.                                              rare är relevant också här, även om vinnarna nu 
                   Författarna behandlar olika teman med en          är få och förlorarna många. 
                stor portion ödmjukhet: Ekonomer sitter sällan 
                inne med den absoluta sanningen. Tvärtom tvis-
                tar de ofta i sakfrågor och kommer i sina ana-       Fotnoten
                lyser ibland till diametralt motsatta slutsatser.    1) Michael Spences ”Commission on Growth and Deve-
                Med en viss humor beskriver Banerjee och Duflo        lopment”, tillsatt av Världsbanken, konsulterade över 300 
                medlemmarna i sitt eget skrå som ett notoriskt       experter i ett försök att definiera faktorer som säkrar eko-
                opålitligt gäng. Följaktligen finns det sällan bara   nomisk tillväxt på lång sikt, men kunde inte ringa in en 
                en enda väg ur en kris eller en enda lösning på      enda entydig sådan.
                ett kvistigt problem. Om politiker motiverar si-
                na ekonomiska beslut med att ”nu finns det in-
                te andra alternativ” så gör de det för att främja 
                sin egen favoritpolitik. I verkligheten finns det 
                alltid olika vägar att gå och det finns inga järn-
                hårda ekonomiska lagar som tvingar fram inhu-
                mana beslut. 
                Globalisering i motvind
                Banerjee och Duflo är inga vänner av protektio-
                nism, men de misstänker att frihandelns före-
                språkare stöter på ett allt kompaktare motstånd 
                om inte de negativa sidoeffekterna åtgärdas bätt-
                re. Globaliseringen har lyft hundratals miljoner 
                människor ur fattigdomen i Asien och gett in-
                dustriländernas medborgare billigare varor och 
                en högre levnadsstandard. Nyttan av frihandeln 
                går lätt att räkna ut på global eller nationell ni-
                vå, men på individnivå varierar verkligheten, för 
                det finns vinnare och förlorare.                                                  Abhijit V. Banerjee & 
                   Under tiotals år fram till finanskrisen lyftes                                 Esther Duflo: Good 
                nyttan av frihandeln fram utan att ifrågasättas                                  Economics for Hard 
                särskilt ofta, men under det senaste årtiondet                                   Times – Better An-
                har förlorarna rönt större uppmärksamhet. Na-                                    swers to Our Biggest 
                tionella ledare som Donald Trump, Boris John-                                    Problems, Allen Lane 
                son och Victor Orbán har alla vädjat till väljare                                Penguin Books, 2019, 
                som hör till globaliseringens förlorare. Utveck-                                 402 sidor.
                lingen går mot en större begränsning av den fria 
                handeln om förlorarna lämnas åt sitt öde. Ba-
                58   Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2/2020